fredag 29 april 2011

Måla hus

Ja...måla hus är ju ett härligt, men lite jobbigt vårtecken i min värld. Men om det blir för mastigt så går det faktiskt att dela upp det på flera år. Man vill ju så klart helst måla hela och bli klar snabbt, för det är ju en himla enformig syssla men för er som ska måla på en liten vanlig semester...tänk på familjen och på er själva...det tar tid och alla blir irriterade om hela semestern ska gå till att måla hus. Jag har ju varit lärare och haft oändligt mycket semester så jag skulle ju kunna hinna med hela huset...men jag fick andra förhinder...

När jag köpte huset, i slutet av 2007, så var det mycket slitet och fasaden mot söder var torr och färgen flagade.


Det såg förfärligt ut så när sommaren kom 2008 var det dax att börja fixa.


Jag skrapade av all färg som satt löst i flagor.


Jag skrubbade bort alger och tvättade hela fasaderna med målartvätt och spolade sen av hela huset med vatten. Alla mina söta barn hjälpte till så mycket de kunde.

Jag tog med några färgflagor in till färghandlaren och där gjorde man test för att se vad huset varit målat med för typ av färg. Om det är målat med plastfärg måste man måla med det igen för det blir inte bra om man målar över det med oljefärg. Vill man ändå ha oljefärg så bör man ta bort all färg innan man målar om. Jag fick besked om att mitt hus var målat med oljefärg så det var helt ok att fortsätta med det så jag köpte vit oljegrund och for hem och målade i de partier som var avskrapade.


Köpte sen en röd oljefärg där själva kulören heter "faluröd" och det blev precis som jag ville ha det.


Men så kom mitt stora problem...jag är skakrädd för höjder!!!
Södergaveln är ca 7 meter hög och det kan jag inte fixa själv. Jag använde min lilla 3-meters stege och målade så högt jag kunde nå. Sen gick jag ner och funderade.


Målade framsidan fin och balkongräcket och knutar och runt fönster...så det blev tillräkligt fint för att vila ett tag medan jag funderade på hur jag bäst skulle ta mig upp på höjden.

Sommaren 2009 var jag uppslukad av att bygga altan så målningen på höjden fick vara...vi bor ju på landet så vi har inga petiga grannar som gnäller...här är alla så gulliga.

Så blev det vår 2010.

Jag hade levt bra i ett halvmålat hus i nästan två år och hade under tiden hunnit räkna på målarhjälp...för dyrt...visualiserat mig själv i en lift...för läskigt och för dyrt...
Då kom en snäll snickare förbi och erbjöd mig att låna hans hakiställningar för de användes ändå inte och jag behövde inte ens betala...det finns goda människor!


Hurra...byggställningar ser alltid så stadiga och bra ut tyckte jag så det kan nog funka...men de var tunga som attan och jag skulle aldrig klara att bygga upp det själv.


Då ryckte Jonna och Kristoffer in...min underbara storflicka och hennes pojkvän...och med starka Josef och lilla Joy som hjälp så fick vi upp de tunga ställningarna på ett kick.


Kristoffer gjorde det mesta jobbet där uppe i skyn men jag ville så gärna lära mig komma upp där så jag kämpade, svalde och gick upp lite i taget. Nästa morgon var jag uppe tidigt och övade innan Jonna och Kristoffer kom så till slut kunde jag själv måla andra gången där uppe...Hurra!!!


Josef som var totalt orädd föreslog frukost med utsikt så det var bara att bära upp och njuta te och mackor där uppe lite närmare solen.


Men allt kunde de inte nå med ställningen så medan jag höll andan och tittade på nerifrån, gick Kristoffer upp på en stege där uppe. Josef höll färghinken och det gick bra men vindskivorna sticker ju ut en bit och det var omöjligt att nå dem från stegen.


Hej å hå...de fick bygga på en våning till. Jag tittade på och med svettiga händer stod jag på gräset där nedanför och mådde illa.


Jag fattar inte hur man kan göra saker högt upp...men min hjälte till svärson fixade det åt mig.
TACK Kristoffer!!!


Nu är huset helmålat och fint. Jag målade om det där nere också så det skulle bli enhetligt och det gick jättebra...så kom ihåg nu...att det går faktiskt att sprida ut jobbiga jobb över tid...så semestern räcker till lite annat också.


Uthuset behövde ju sitt också. 

Lilla uthuset var målat med Falu Rödfärg så det gick snabbt och lätt att fixa och så är det ju litet och lågt.


Dörrarna målade jag blå med vita och röda inslag med oljefärg så det kändes som ett nytt litet hus.

Nu behöver jag inte måla hus på ett tag så mina grusgångsprojekt kan få sitt i sommar...och drömmen om växthus...men den får nog stanna vid en dröm ett tag till.

Kram Lena!

1 kommentar:

  1. Så spännande att få följa din målardramatik här och så klokt att ta lite i taget!
    Mitt lilla torp är jättelågt och litet, så det går rätt snabbt att måla, dessutom är det ju falu rödfärg...så jag är tacksam för det! Men vilket dilemma när man är höjdrädd som du! Så starkt gjort av dej att sätta dej över din rädsla! Guuuud, så duktig du är!

    Önskar dej en riktigt skön och fin Valborg!
    Kram
    Lisa

    SvaraRadera