Barnens Rum

Har gjort en sida till!
Den heter Barnens Rum.
Där kan du se hur jag fixat golv och målat stora väggmålningar.

Sidor!

Hej i vinterkylan!
Villa bara tipsa om mina "Sidor" som innehåller lite berättelser och en massa bilder på hur jag fixat några av  renoveringarna i mitt lilla hus.

Klicka på ALTAN om du vill se hur man klarar sig när man ramlar ner från en stol och får en hel hink med oljefärg över huvudet...

Klicka på SOVRUM om du vill se hur man bygger sin egen drömsäng...

Klicka på KRYPGRUND om du vill veta vad man kan hitta när man kryper omkring under huset...

Klicka på HALL om du vill se hur man kan trolla med färg och lister...

Klicka på DRÄNERING om du vill få rejäla träningstips med mullvadskänsla...

Välkommen att titta in på mina sidor!

Du hittar dem längst upp till vänster!

Kram Lena!



Islek

Om den här vintern nu envisas med att hålla sig kvar...så kan man ju lika gärna ha lite kul

innan Gumman Tö kommer.

Man kan frysa vatten och göra isskulpturer!

Häll vatten i en massa hinkar och burkar i olika storlekar och sätt dem i varandra. Jag brukar färga en del av vattnet med vattenfärg. Ställ det ute att frusa...det tar längre tid än man har lust att vänta...beroende av hur kallt det är naturligtvis...men det känns länge med ett par dar när det är flera minusgrader. Jag kan tänka mig att det går fortare i Norrland.

Köp kirurghandskar på apoteket...fyll dem med vatten...knyt ett snöre om och häng upp dem ute i kylan.

Fyll vatten i ballonger och häng dem så de vilar mot marken. De blir så tunga så de spricker om man försöker hänga dem fritt.

När allt är stelfruset är det dax att montera ihop det som man tycker är fint. Jag hade också vatten i runda tefat där jag ställt burkar så det blev hål runt i isen.

I hålen satte jag ishänder och en ljuslykta i mitten. Man får lägga lite snö att foga med och hälla på lite vatten så det fryser ihop.

På kvällen lyste det vackert ute i trädgården och mina grannar fick äntligen svar på varför jag haft ballonger och plasthandskar hängande i buskar och träd.

Man kan ta ur isen innan den är genomfrusen och om man har tur så har man en ihålig isdroppe med ett litet hål på sidan så man kan ställa in ett litet värmeljus innuti.

Det lyser så vackert på kvällen!

Men om man bara vill göra nån liten, enkel sak så är det väldigt snabbt och lätt att frysa till en liten ljuslykta.

Häll vatten i en burk och sätt en mindre i, så det är vatten runt den inre. Lägg en sten eller annan tyngd i den inre burken så den inte flyter upp. Sätt i några kvistar med nypon eller nåt annat i vattnet, som dekoration.

Ställ det ute i kylan eller i frysen och när det är fruset kan man tända ett värmeljus i lyktan och ha den på altanen, verandan eller varför inte inne på middagsbordet.

Ett litet värmesken i vintermörkret!

Kram Lena! 

Köket 1 (Före)

Mitt nästa stora projekt är Köket!
Bilderna är tagna idag och jag kommer att ta nya bilder under hela arbetet och lägga in dem här på bloggen och berätta om hur jag gör och hur det går.
Min plan är att måla allt trä vitt och tapeten ljust grå. Jag hoppas också kunna byta golvet till ett laminatgolv med svart granitlook som jag lagt i lilla hallen bredvid köket. Om jag sen också kunde byta bänkskivorna
vore det toppen...men det är nog över min budget...iaf som den ser ut just nu.
Så det första som ska göras nu är Rensa och Röja! Allt småtjafs som belägrat sig överallt måste bort...och det är inte lite i vårt kök som vi också använder som pysselverkstad.

Så...bort med the furu nightmare...som Simon och Thomas skulle uttryckt det!

Kram Lena



But why???

Okej...det är ju fortfarande februari men det är ju en helt annan scen vi längtar efter nu, eller hur!!!

Godaste Pastasåsen

Pasta är en riktig höjdare. De flesta gillar pasta i alla olika former. Mina barn tycker det är jättegott och det är kul att experimentera fram nya smaker på sås till pastan.

Här kommer ett exempel:

Kolla dina skåp i köket och plocka fram det som kan passa ihop med pasta...vilket är lika med, i princip allt...men allt passar ju inte med vartannat...så där måste man ju ha lite känsla för vad som är ok.

Hemma hos oss idag, blev det:

Bacon, Kassler, Champinjoner, Majs, Russin, Solrosfrön och Kokos.

Och så:

Vetemjöl, Grädde och Tomatpurré för att såsa till det.

Koka pastan med en buljongtärning.

Medan pastan kokar kan du steka ihop det andra till såsen.

Börja med att klippa bacon, svamp och kassler i småbitar. Stek bacon först för då blir det fett nog i pannan så du inte behöver extra margarin.

Lägg i svampen och kasslern och stek ihop det med bacon. Strö sen över solrosfrön, russin och kokos och till sist majsen. Du behöver inte krydda extra då allt detta har så mycket egna smaker man vill behålla, plus att bacon och kassler är så salt i sig självt. Men lite vitlök är aldrig fel och har man ingen vitlök hemma så funkar det utmärkt med vitlökspulver, tycker jag.

När allt stekt en liten stund, ca 5 min, är det dax att såsa till det. Strö ca 1 msk vetemjöl över maten i pannan. Rör runt med en stor plastsked och häll på grädde/mjölk/matlagningsgrädde tills du får önskad tjocklek på såsen. Tillsätt tomatpurré, rör runt och smaka av.

Enjoy!!!

SommarLängtan

Vintern har bitit sig fast och i år känns den extra lång för den började så tidigt.

Till och med vi här nere i södra delen är inne på andra vargavintern i rad.

Men mycket är otroligt vackert på vintern tycker jag, t.ex här, när huset speglas

i det frostiga uthusfönstret.

Men sommaren tar ändå priset!!!

Stormsvacka

Stormen tjöt och ven runt husknuten inatt.

Förra våren byggde jag ett plank som jag värdesätter enormt. Det ger mig en härlig känsla av
att min lilla mark är bara min. Jag stängde av all insyn från det hållet och visuellt gav planket
hela min gård en vacker och gammaldags känsla som passar till både huset och uthuset.
Rosenbuskar prunkade invid i somras och på utsidan mot den lilla vägen, planterade
min granne, Clematis som klängde upp och blommade över kanten.

Så kom den stora, vita vintern och all den underbara glittersnön vräkte ner i enorma mängder.

Jag älskar det där vackra, gnistrande, mjuka som man kan ha så mycket kul med...men mitt

plank tog lite stryk. Vid en viss temperatur och övrigt klimattekniskt förhållande, genomgår det

mjuka pulverfluffet nämnligen en förvandling. Det suger upp fukt och blir tjockt, kladdigt och tungt. 

Planket har tagit en del stryk under vintern och nu, när den mesta snön har smällt, upptäckte jag
härom dagen att överkanten på planket bildade en mystisk vinkel mitt på. Det såg inte alls bra ut
och jag blev rädd att det skulle rasa ihop helt och hållet.
När jag byggde planket, skruvade jag reglar på de stolpar som redan fanns i marken efter det
gamla staketet. Skruvade tvärreglar på dem och sen en miljon plankbrädor på dem.
Lätt som en plätt...men hållbart???
Jag undersökte skadan i förrgår och såg att en av de lodräta reglarna lossnat från den gamla
staketstolpen så båda de planksektionerna vid sidorna om denna, åkte med ner när regeln
ställde sig på marken, en decimeter ner. Därav vinkeln i överkanten. Några brädor har givetvis
också hoppat ur med skruv och allt men ingen stor skada skedd ändå...lätt att laga.



Men i natt kom stormen och jag hade inte hunnit skruva fast regeln!

Klockan 23:55 gick jag därför ut till bilen och hämtade två spännband och drog dem runt

regeln och päronträdet. Planket svajade och risste i den hårda vinden men jag lyckades

spänna fast det så hårt att det stillnade. Jag gick in och sov lugnt.

Idag gick jag ut för att skruva fast regeln men upptäckte då att jag inte har nån domkraft...va???

Är inte det nåt man har i bilen???

Jag köpte en "ny" bil förra året och har ännu inte behövt en domkraft till den...men i min andra bil

låg den ihop med reservhjulet i bagaget. Men denna bilen har ingen sån lucka ens. Till slut såg jag att reservhjulet satt under bilen i chassit...wow...jobbigt!!!

Jag måste i alla fall ha en domkraft till att lyfta planket så jag kan skruva fast regeln på rätt ställe...åååhhh...

Suck...ibland önskar jag att det bara skulle gå förbi nån man och bara fixa det...ok...jag kan ju själv...

men ibland blir jag bara lite trött.

Kram Lena

Godaste Äppelkakan

Idag är lördagsgodiset en "nyttig" äppelkaka!!!

Recept

200 g margarin

6 dl vetemjöl

4 dl socker

5 äpplen

Kanel

2 dl havregryn

3 msk sirap

Låt margarinet ligga framme så det blir mjukt eller kör det i micron 20 sek.

Sätt ugnen på 200 grader och plocka fram ingredienserna.

Skala äpplena och skär dem i klyftor.

Ge kärnhusen till närmaste marsvin!

Blanda margarin, vetemjöl och socker med händerna i bunken.

Tryck ut en del av degen ugnsäkra formar och lägg på äppelklyftorna.

Strö kanel över äpplena. Häll i havregryn och sirap i resten av degen och blanda.

Strö degblandningen över äpplena i formarna.

Grädda i ugnen ca 15 - 20 min på 200 grader.

Enjoy!!!

Kram Lena

KRYPGRUND

Krypgrund...Torpargrund...Avgrund...Helvetet...Ja det finns mycket vi kan kalla det mystiska, och för många husägare, okända utrymmet under golvet. Jag använde alla dessa namnen i alla fall, sommaren 2010. Som alla husägare, är även jag nojjig på om allt är ok med mitt hus. Man oroar sig för brandrisk och husbock, man funderar över byggkonstruktion och vattenläckor och man vill framför allt inte ha fukt och lukt i sitt kära hus.

Mitt hus hade ingen besiktningslucka till grunden så den var mystiskt okänd när jag köpte huset. Besiktningsmannen mätte inga fuktvädren på det han kom åt, så allt kändes ok när vi flyttade in.

Men jag var ändå lite nojjig och började tjata på alla som kom att de skulle sniffa runt och vara ärliga med om de kände nån "elak lukt", som lekmännen kallar det. "Näää"...sa de flesta, men när det regnade som värst och vi inte hade så ofta öppet för väder och kyla, då fanns ändå misstanken där i mig. En dag tryckte jag in min blivande svärson i garderoben under trappan i hallen och bad honom nosa ordentligt. "Det luktar som Kalmar Slott" sa han försiktigt och backade ut från det lilla kyffet. Vackert uttryckt, men inte den lukt jag eftersträvade att bo i med Joy och Josef. Man känner det ju inte själv och det sätter sig i kläderna, hade jag hört, så jag satte igång att kolla hur jag skulle göra för att fixa det här.

Jag läste en massa på internet och så hittade jag en annons från Anticimex. De hade en enorm rabatt på krypgrundsbesiktning och man skulle få en fuktmätare installerad på köpet. Wow vilken grej, toppen. Jag ringde direkt och beställde tid.  

"Din krypgrund har för mycket fukt" sa killen som ålat sig ner genom luckan jag fixat i hallgolvet. "Du kan ju rensa ur hela utrymmet under huset, lägga ut en markplast och sen ställa dit en avfuktningsanläggning" påpekade han. "Jag föreslår att du gräver ett stort hål i marken utanför och tar dig in genom ett hål i grundmuren. Sen kan du plocka ur alla stenar därifrån och de stora stenblocken kan du ju dra ur med hjälp av en pulka"

Med de orden gick han och jag sjönk ihop. Ok...jag har en hel del energi med mina byggprojekt...men det här...det kändes inte riktigt klokt. Mitt huvud fylldes med fuktgrundsfunderingar och eftersom jag aldrig i livet skulle ha råd att leja bort ett så omfattande jobb så måste jag hitta en egen lösning.

Jag fortsatte att läsa en massa och jag snackade runt med alla "husduktiga" människor jag hittade. Alla hade olika idéer om hur jag skulle göra och av allt detta formade jag min egen idé och satte igång.

Några pratade om dränering och andra om avfuktning av grunden så jag bestämde att jag behövde göra allt. Men en sak i taget.

Nu var försommaren här så det passade bra att sätta igång med husgrunden som krävde att ytterdörren stod öppna hela dagarna.

Anticimex idé om det utvändiga hålet hade jag lämnat och satte nu igång att bryta upp golvet i hallen. Min tanke var att komma åt det jag behövde därifrån och det golvet var ändå tid att fixa. Så, kofoten var min vän ett par dagar. Jag gjorde detta i två etapper för att inte skita ner hela resten av huset. Jag satte upp stora spånskivor som skärmade av in mot vardagsrummet och trappan till övervåningen, och började med den yttre delen av hallen. 

När alla golvbrädor var borta, skyfflade jag ur allt gammalt isoleringsmaterial. I denna delen hade de lagt kutterspån men det var också nåt äckligt dammigt pulver som urde omkring och satte sig fast över hela mig. Blää...det var inte så mysigt men det blev värre.

Under gamla hus har humlor och getingar bott i generationer och här hade de trivts utmärkt.

Här är kutterspån och blindbottenbrädorna borta, med undantag av en bro att gå på,  och tjoho vad hittar vi väl där?

Allt skit de fick över när de byggde...va smidigt för dem att inte behöva frakta bort det när de kund fylla detta tomma utrymme. Här fanns tegelsten, takpannor, trä, sten och murbruk. Allt i småbitar blandat med ölkapsyler, rostiga spikar och en massa "bös"= pulveriserat småfnock.

Min lilla duktiga pojke, Josef, hjälpte gladeligen till. Han tyckte det var jättespännande med vår lilla utgrävning och vi fantiserade om gömda och glömda skatter vi skulle hitta.

En stor hög med sten och tegel växte upp utanför och 12 säckar med "bös" körde vi iväg.

Sen tog jag ner den tillfälliga väggen och fortsatte med den andra delen av hallen. Då fick vi nöja oss med ett skynke i trappan för att undvika för mycket damm till övervåningen.

Denna delen var betydligt äldre och innehöll en annan isoleringsfyllning som bestod av sågspån och näverbitar från början av 1900-talet. Spännande!!!

Jag beställde hem smågrus i två olika storlekar och lärde mig om singel och makadam.

Men den var inte tvättad, mycket billigare, så jag bredde ut på plast och spolade den med slangen. sen fick det torka i solen. Nu var ju min husgrund ren och jag tänkte minsann inte lägga in smutsigt eller fuktigt grus.

Jag köpte en avskiljare till dammsugaren och allt det sista böset och spindelväv försvann med den.

Så nu var det rent och fint. Gruset var torrt så jag bar in det i hinkar och hällde ut ett lager på marken.

SE skillnaden!!! Så här var det innan...

...och så här fint blev det!!!

Nu var det dax att bestämma själva avfuktningen. Efter några mer eller mindre pålitliga "fuktgubbar" jag lyssnat till hittade jag min egen bästa lösning. Jag gjorde en ritning och hörde av mig till en superbra firma i Ljungby. Jag hade hittat dem på internet och de har en jättebra hemsida med mängder av information man behöver till detta. 

Beställde en sorptionsavfuktare av dem och de skickade den med posten direkt. De var toppenbra att prata med och jag fick veta hur jag skulle instalera den. Så, jag byggde upp en liten platå där nere i grunden, under en planerad lucka som skulle finnas i framtida golv.

För att få iväg spirorören till frisklufter så långt in i grunden som möjligt, utan att behöva krypa in, så använde jag elplaströr. Jag fäste ihop elröret med spiroröret i ena änden och sköt in det i krypgången. Så kunde jag spänna upp elröret mot en sten så det hela stannade på plats. Tips från firman i Ljungby!

Fukten som sugs in i avfuktaren ska ju ut ur huset så då ledde jag ett vattenledningsplaströr inne i ett lite grövre avloppsplaströr, från avfuktaren och ut genom grundmuren. Där fanns ett litet hål mellan de stora stenblocken som huset vilar på och jag lyckades bonka upp det lite större med kofoten.  

Fogskum är en suverän uppfinningoch superbra för mig att täta med här.

På utsidan av huset fäste jag en medföljande platta med galler för utloppshålet.

Med avfuktaren på plats, satte mitt huvud igång att hitta en lösning för att bygga en vettig lucka ner till grunden och samtidigt få till ett nytt snyggt golv.

Det var några jobbiga dagar att ta sig upp på övervåningen så jag behövde ju komma igång med det här fort.

Jag la nya, fina spånplattor som blindbotten och det kändes som det redan började likte sommaräng där nere i grunden.

 

Enda stället luckan kunde plaseras var precis utanför vardagsrummet och just där man måste gå till trappan, hundra gånger om dan...så en väldigt bra lucka stod på min dagordning.  

En lucka som måste bestå av både blindbotten, isolering och golv. Här är det bara blindbotten. Har börjat lägga isolering runt om och nya spånskivor över.

Jag var noga med bra isoleringsull för hallen brukar vara kall på vintern. Nu skulle det också bli bättre.

Sen skruvade jag på småreglar för att undvika för mycket svikt i de stora spånskivorna.

Nu är alla skivor på och vi kan både dansa och gå!

Äntligen kunde jag köpa hem de nya fina golvbrädorna och börja skruva fast dem på spånskivorna.

Det var sååå underbart kul och jag var hellycklig efter allt arbete jag lagt ner.

Och så till luckan...jag la en kant av skummaterial, jag sparat från nån förpackning, runt kanten.

Blindbotten-luckan vilar på den kanten som isolerar bra.

Glasull är inget man vill kela med så jag sydde en säck till den och fyllde ut med en skummgummibit. 

Så skruvade jag golvbrädor på den övre spånskivan och stadgade luckan med en regel rakt över.

NU var det äntligen färdigt och luckan syns knappt.

För att se hur jag sen fixat hallen fin så kolla sidan som heter hallen.